Feb. 3, 2016
I förra avsnittet av Digitalsamtal pratade vi om lösenord och kom då in på hur Facebook (och flera andra nätjättar) idag tillhandahåller inloggning som tjänst: Med ditt Facebook-, Twitter- eller Google-konto kan du logga in på väldigt många fler tjänster och i väldigt många fler appar än just Facebook, Twitter och Google. Det här är ett exempel på hur tjänster går från att vara en enskild tjänst till att bli en plattform. Och det är en utveckling som vi problematiserar i det här avsnittet. Ett exempel som dyker upp om och om igen är det faktum att Facebook inte är en offentlig plats där användarna kan förvänta sig att ha samma friheter som lagstiftningen i landet där de bor ger dem. Om och om igen dyker det upp exempel på bilder som Facebook plockar ner eller låter vara kvar, trots att det är uppenbart att bilden borde få vara kvar eller plockas ner. Ett färskt exempel är bilden på ett pensionärspar som kramas. Men vad som tillåts och förbjuds handlar inte bara om syn på sexualitet och näthat. Det finns också exempel där budskapet helt enkelt varit så deprimerande att Facebook känt sig tvungna att plocka bort det. En insamling till förmån för forskning om blindhet kan ju förstöra Facebook-upplevelsen för vem som helst. Skillnaden mellan en plattform och det öppna internet handlar bland annat om vem som har kontroll över både innehåll och tjänsters utveckling, men också användarnas möjlighet att välja tjänsteleverantör. Är du inte nöjd med Facebook kan du inte välja ett annat Facebook. Men är du inte nöjd med Gmail kan du välja att lägga din e-post hos Fastmail istället. (Och med ett eget domännamn får du dessutom något som liknar telefonins nummerportabilitet – att du inte är nöjd med Gmail påverkar inte din kommunikation med dina vänner, de fortsätter bara att använda samma vanliga e-postadress som de alltid har gjort och kommer inte märka något av ditt byte av tjänsteleverantör.) I takt med att plattformarna växer sig större ökar också deras makt. I Digitalsamtal #003, Hur personanpassat är ditt internet?, pratade vi om personaliserade tjänster. I höstas skrev Dagens Nyheter om Facebooks News Feed och algoritmen som bestämmer vad du får se. I artikel går bland annat att läsa att utvecklingen sköts av ett team på 16 personer. Det är 16 personer med oerhört stor makt över vad världens internetanvändare får ta del av. En annan utmaning är kopplingen mellan stora plattformar, nätneutralitet och så kallade zero-tjänster där användarna inte betalar för den datatrafik de förbrukar. Vi tangerar den diskussionen här, men återkommer till den i ett kommande avsnitt. Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap. Ni kan också skicka e-post till oss på [email protected]. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal. Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.
